Här står jag efter en runda, en löprunda! Förstår ni?! Kanske ingen big deal för er… men idag var det det för mig.
Jag har inte kunnat springa förut pga min höft efter förlossningen med Colin och sen har jag inte haft intresset för det.
Idag, på dagen, är det ett år sedan jag var hos hudläkaren när dem beslutade för operation. Den första. Då hade jag ingen aning om vilken cirkus som skulle dra igång, både fysiskt och psykiskt. Nu börjar jag närma min alla dessa datum då det hände grejer förra året, mitt mål den 5 september. Att få gå utan nya diagnoser ett helt år. Jag är på god väg! Ska dock opereras på tisdag men det känns faktiskt helt okej.
Men, att jag idag, ett år senare är starkare än tidigare i mitt ben och kan springa, känns som en stor vinst för mig.
Förresten, något helt annat! Tack för tips på vad man kan göra med naglarna utan uv-lampa, ska försöka hitta någon i stan som gör det. Något annat som också är bättre för hälsan är ju att plastbanta som är väldigt inne just nu 😉 Har en glasflaska numera, omgiven av ett silikonhölje när jag tränar. Kommer från Vikingshake och om ni är sugna på att shoppa så ger koden: Vikingshake20 20% rabatt på ert köp!
